Året är 2023 och läget i Storbritanniens femåringar har bristsjukdomar som skörbjugg – en sjukdom som fanns under 1800-talet. Bristsjukdomen gör att medellängden hos barn blir kortare och tillväxten sämre.
Det är i de fattigare områdena i Storbritannien som läkare slagit larm om att viktorianska sjukdomar, vitaminbrist, skörbjugg har blivit alltid vanligare. Barnen får inte i sig tillräckligt med mängder av C-vitaminer och D-vitaminer. 700 barn tas årligen in på sjukhus och orsaken sägs vara dålig och icke-varierande kost.
Barnens längd påverkas främst av familjens gener men man har nu uppmärksammat att kost, infektioner, stress och fattigdom gör att man inte blir längre. Läkare ser alvarligt på detta då brittiska barn har backat under flera års tid. Etnisk mångfald är också en faktor. Men framför allt är det nedskärningar som gör att barnfattigdomen har ökat och längden på barn minskat.
I Storbritannien ser man ojämlikheten i vård, om man jämför skillnaderna mellan de fattigaste och rikaste områdena i landet. I de rikare delarna kan det skilja centimeter i längd. I de fattigare delarna av Storbritannien ser man att det finns brist på affärer som säljer hälsosam mat till vettigt pris. Det innebär att fattigare familjer oftare ger sina barn mat som inte är tillräckligt näringsrik utan köper mat för att göra barnen mätta samtidigt som det är mat som de har råd med. Exempelvis friterad kyckling och pommes frites som inte kostar dem många kronor – däremot innehåller de mängder av socker.
Tyvärr ser inte läkarna bara att problemen kopplas ihop med fetma och kortare kroppslängd utan att man över tid från sämre hälsa över hela livet. Diabetes typ 2 ökar och man kommer att få fler patienter som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Lösningen på problemen är dock svår att hantera över tid, men politiker pratar om vikten att kunna erbjuda barn gratis frukost till skolbarn i fattigare områden. Samtidigt handlar det om utbildning – att få familjer att förstå vikten av att äta hälsosam kost – varje dag.
Enligt undersökning som SVT har gjort till vårdcentraler verkar det som om yngre söker vård i onödan och att dessa ”patienter” inte har fått lära sig om enkla egenvårdsråd samt en vana vid att kontakta någon för att få råd om vård.
Den digitala vården möjliggör för patienter att på enkelt sätt kunna kontakta vården för att få svar på rätt banala frågor såsom snuva och feber. Att fler patienter söker svar på allt. Den digitala vården öppnar upp för chattar och där unga kan få möjlighet att ställa frågor som inte är vård eller sjukvård. När vården blir mer tillgänglig riskerar tiderna att ”ätas” upp av invånare som istället skulle behöva vila sig friska eller invänta vård när de blir sämre.
Det är den yngre generationen som använder sig mest av de digitala vårdapparna som erbjuds och det verkar som om de inte har fått med sig egenvård i sin uppväxt och söker därför vård för åkommor som man tidigare inte sökte vård för. Men ökar man tillgängligheten minskar man tröskeln att söka vård – på ett liknande sätt ser man hur folk konsumerar artiklar i webbshoppar och internetbutiker.
Detta rubbar dagens vård och den listning vi har till vården och vårdcentraler. Att om en patient inte får den vård de anser att de behöver och inom en rimlig tid – hotar och väljer de istället att lista om sig hos en vårdgivare som kan möta upp de krav om vård de anser behöva. Detta hotar den vård som regionerna istället vill ge de patienter som är mest i behov av den.
Om en patient inte heller är nöjd med den rådgivning de får om att vänta eller behandla med egenvårdsråd – väljer dagens ungdom istället att vända sig till annan digital vårdgivare. På detta sätt urholkas systemet ganska snabbt så att de som behöver vård istället behöver vända sig till akutare vårdformer.
Det är därför viktigt att dagens kommande triageringssystem fungerar och att alla patienter följer de råd som rekommenderas, oavsett om det är vänta, behandla med egenvårdsråd eller söka vård. I annat fall riskerar de som mest behöver vård att bli utan… Man tränger därmed ofta bort de äldre och multisjuka som återkommande och ofta behöver vård, helst i behov av fysisk vård.
Trots att fler invånare är lediga så är det färre som lämnar blod. Dock är åtgången på blod lika över året så därför önskar man i flera regioner att fler söker upp ställen där man kan lämna blod.
I Region Stockholm behöver man just nu påfyllning av alla blodgrupper. Blod är en färskvara som bara kan lagras i fem-sex veckor och varje dygn förbrukar man 100 liter blod till patienter endast i Region Stockholm.
Man söker nu efter nya blodgivare och önskar gamla blodgivare som inte lämnat på ett tag att komma in för att ge. Ni kan läsa mer om blodgivning och var ni kan lämna blod just nu på Ge Blods hemsida.
På denna sida kan du som vill ge blod se hur det fungerar att bli blodgivare. Glöm inte heller bort att många arbetsgivare uppmuntrar till blodgivning på arbetssätt. Så kolla vad som gäller hos din arbetsgivare! Att ge blod är ett lätt sätt att bidra till samhällsnytta och samtidigt skapa gemenskap på arbetsplatsen. Idag är det bara 3 procent av befolkningen mellan 18-75 år som donerar blod minst en gång per år.
Regeringen vill att vi ska skapa bättre tillgång till sjukvård i hela landet genom att få fler vårdgivare att etablera sig i glesbygden. Vill se över hur den småskaliga hälso- och sjukvårdsverksamheten kan ansluta sig till till offentligt finansierade vården för bättre och jämlik vård i hela landet.
För att kunna ge god och nära vård behöver vårdutbudet byggas ut i glesbygden och att säkerställa att personal och rätt kompetens finns på plats och i närhet där landets invånare bor. Regeringen har getts till Åsa Himmelskiöld som varit utredare sedan maj 2022.
För att detta ska bli möjligt lägger man fram förslag att ersättningslagarna ska upphävas och att kunna ge statsbidrag till vissa vårdgivare som vill verka i glest befolkade områden. Socialstyrelsen får i uppdrag att pröva ansökningarna till bidrag, bemyndiga att meddela föreskrifter samt följa upp och utvärdera bidraget. Remisstiden pågår fram till 10 november 2023.
Från den 1 juli 2023 har man infört en skyddad yrkestitel för undersköterska.
För att få den skyddade yrkestiteln krävs det en utbildning från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller liknande kompetens. Men enligt övergångsbestämmelser kommer bland annat den som vid ikraftträdandet och är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska – att under en tioårsperiod (juni år 2033) att få fortsätta använda titeln, även utan bevis om rätt få använda den. Detta gäller oavsett om man är utbildad i eller utanför Sverige.
Man kommer att behöva ett bevis från Socialstyrelsen för att kunna få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg.
Vad blir skillnaden för en undersköterska som har en skyddad titel:
Om du har en skyddad yrkestitel:
Får du använda titeln undersköterska.
Får du vara fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
Om du inte har skyddad yrkestitel:
Får du inte använda titeln undersköterska.
Får du inte vara fast omsorgskontakt i hemtjänsten.
Får du inte använda en yrkestitel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med Migrationsverket och Socialstyrelsen beslutat att pausa mottagandet att ta emot ukrainska patienter vård på svenska sjukhus – under sju veckor.
Man motiverar detta tillfälliga beslut med ”bemanningssituationen under sommaren är begränsad”. Detta trots att Region Stockholm har bemannat upp för att just kunna ta emot patienter från Ukraina!
Nicole Silverstolpe som är Ukrainasamordnare i Region Stockholm är kritisk mot beslutet och menar att det pågår ett krig i vårt närområde och kriget tar inte paus bara för att det är sommar och semester i andra länder. Det är dock inte bara sjukhusbemanning det innebär som stöd som Stockholm och Sverige behöver sätta in, utan det kräver även transportresurser och andra delar som behöver vara på plats och där vi behöver bemanning.
Men märker man att andra regioner begränsar sin hjälp kommer Sverige snabbt att växla upp igen.
Sverige har hittills tagit emot över 90 patienter sedan krigets början och cirka två tredjedelar har tagits emot av Region Stockholm.
Källa: Läkartidningen, 3 juli 2023, Omni.se 3 juli 2023
Det första fallet av den fästingburna infektionen TBE konstaterades den 5 juni 2019.
Region Stockholm rekommenderar invånare som bor eller besöker riskområden att vaccineras eftersom TBE kan leda till hjärninflammation.
TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar som kan orsaka inflammation i hjärnan, hjärnhinnorna eller på båda ställena.
De som smittas får lindriga besvär med feber och huvudvärk och blir friska efter några dagar, men upp till en tredjedel får hjärnhinneinflammation eller hjärnhinneinflammation.
Viruset finns främst i Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala läns kusttrakter och de centrala och östra delarna av Mälarregionen.
Efter de senaste tidens skottlossningar i våra tre största städer har nu ledningen på Karolinska beslutat att all personal på Karolinska universitetssjukhusets (Solna) akutmottagning ska bära så kallade ”bråklarm”.
Detta har man redan infört på Skånes universitetssjukhus i Malmö samt Sahlgrenska i Göteborg. De gjorde de på akuten för ett antal år sedan.
Under den senaste tiden har personalen i Solna få ta emot flera skottskadade personer. Direkt inpå när den skottskadadepatienten har blivit inkörd till akutmottagningen så har gängkamrater och närstående dykt upp på mottagningen. I samband med detta så har både personal och andra patienter känt sig hotade och rädda.
Bråklarmet är en dosa som sjukvårdspersonalen bär med sig utöser en hög ljudlig signal så att andra kan agera på att det är en person i nöd. Tidigare har bråklarmet varit frivilligt men nu måste personalen bära dessa. I Malmö är det ”lika naturligt att hänga på sig bråklarmet när man börjar arbeta och sätta på sig sina sjukhuskläder”.
I Hässleholm kör man nu skarpt med deras nya strokeambulans. En ambulans som har specialutrustning för att kunna ge strokepatienter snabbare vård.
I ambulansen finns det installerat högupplösta videokameror så att en neurolog kan bedöma patienter redan innan hen är på väg in till sjukhuset. På detta sätt kan de tjäna en hel del tid vid handläggningen på sjukhuset. Patienten är redan färdigundersökt och kan därmed direkt tas in till röntgen för att vidare starta med propplösande behandling om det skulle behövas.
Detta är ett helt nytt sätt att arbeta då man tidigare annars har behövt göra testerna via telefoninstruktioner direkt från läkare. Den nya teknologin kräver dock att ambulansen har ett fungerande 4G-nät så att kamerorna kan leverera bilderna till läkaren.
Om detta faller väl ut kan Hässleholm även tänka sig att installera denna utrustning i alla deras ambulanser för att därmed kunna ta hand om andra patienter med andra åkommor.
Äldre personer som söker akutvård ska inte behöva vänta på den vanliga akutmottagningen bland andra patienter utan kan komma att direkthänvisas till en geriatrisk klinik. Ambulanspersonal beslutar själva om personen ska till geriatrik eller akutmottagning. Tanken är att det ska upprättas ett ”snabbspår” för att kunna remittera äldre till geriatriken från akuten. Detta för att de äldre patienterna ska kunna tas enklare om hand och snabbare kunna lämna akutvårdsmiljön.
Detta förslås ske i landstingets budget under 2018. Detta är någonting som landstingsrådet Ella Bohlin (KD) i Stockholms läns landsting stå bakom att det ska ske.
Hälsoinformationsbloggen 